Goda ting kommer i tre

Jag var ute och gick ikväll, precis när solen höll på att gå ner och gjorde himlen till plats för rosakantade blå moln. Vinden var verkligen som en jävla mjuk smekning också, om man vill vara sån. Harpo blev påsatt av en tjejhund som tillhörde en plastikopererad Östermalmsdam iklädd rosa mysdress. Det varade inte länge, Harpo gick vidare. Jag såg en mus, Harpo badade, vi stötte på Sigrid helt spontant som var ute och gick med Antonia. En trevlig promenad. Det behövdes. Den här dagen var generellt sett jobbig, det ändlösa hänget på min balkong med Kattis var generellt sett underbart, men dagen var som sagt generellt sett jobbig. 

Helgen var fin också, för den som vill veta. Behövde komma bort och fokusera på att sova ordentligt och äta en ny hemlagad tårta varje kväll. Det är en otroligt rimlig sysselsättning.

Just nu har jag växtvärk, ett otroligt konstigt fenomen, speciellt eftersom jag snart är 18 och 180 cm lång. Jag känner mig splittrad inför morgondagen och vet inte varför jag sitter uppe. Det här skulle kunna bli en kväll då jag sitter uppe till två utan anledning. Det vore väl dumt. Jag kan i alla fall inte göra något vettigt. Spontanta känslan är ångest. Den grenar ut sig åt flera håll: livenight (tänkomdetinteblirnåbra?tänkomjaginteärnåbra?), hösten (jagvillintevarakvaristockholm,tänkomjagkännermigisoleradochutanplaner?) och allmän sommarångest (hurmycketkommerjagfåjobba?).

/inkzor