Det är sådär, man blir förbannad för att det inte blir något och även om man fortfarande gillar personen så är det lättast att bara blanda i lite hat och förakt gentemot denne jävla jävel som inte gjorde så som man ville så kan man gå vidare. Till slut glömmer man bort att man var förtjust i människan, och efter ett tag även varför man hatar människan.
Sen drömmer man om dom i alla fall. Som jag, och det blir liksom som att man blir förbannad på sig själv för att hatet som man kanaliserar mot blotta tanken på personen kommer tillbaka till en själv. Förbannad på sig själv för att man hinner ju inte övertyga sig helt, hinner inte ställa in joysticken i nacken som vrider huvudet åt motsatt håll, ifrån personens uppenbarelse, hinner inte växla från varmt till kallt. Kranen är trög. Bara i drömmarna kan man inte styra skiten, men snart sköljer väl mitt egna listerine bort alla rester av dig där också.
/inkzor
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar