 |
| Det var här vi uppträdde i tisdags. Det gick jättebraaa, en jättefin konsert och jag insåg efteråt att jag kände mig hemma där på scen med mina grabbar och med den musiken vi spelade. Är så grovt taggad på att fortsätta spela med dem och här och jazz överhuvud taget i framtiden. Igår spelade vi ju in också och det gick väl, trots att jag tyckte att det var smärtsamt att lyssna på i efterhand. Men med lite redigering så löser sig de värsta skavankerna.. Det är bara jobbigt att höra sig själv sola. Det är så sårbart för mig, jag ger allt jag kan just i den stunden och om det sedan i en annan stund låter kefft blir jag bara less. Men det är bara att vänja sig. Lära sig att lyssna på sin egen sång. Helt sjukt egentligen ju. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar