Bon Ivers konsert i Annexet den 4e november

Helt sinnesjukt. Helt galet och vrickat. Två trummisar, en kille som spelade bas/sax/klarinett, en kille som spelade barytonsax/vanlig sax, en kille som spelade keybord/valthorn/trumpet, en kille som spelade på massa slagverk som rörklockor, trianglar, en xylofon och symbal samt trombon, en kille som spelade gitarr/fiol, en annan kille som spelade gitarr/bas/fiol och sen har vi då självaste Justin som spelade på åtminstone 4 olika akustiska gitarrer och lika många elgitarrer, plus ett keyboard och såklart så sjöng han med sin vackra tenorstämma, som ibland strömmade ut genom olika effektmickar och ibland skar rakt in i bröstet med sin klarhet. Nio musiker som alla också kan lägga vackra stämmor som fyller ut hela rummet. Barytonsaxens toner som vibrerar i bröstet tillsammans med baskaggarna, samtidigt som vackra stämmor och ljusare, euforiska blåsmelodier till ett tungt beat bildar en oslagbar kombination. Som kontrast till detta har vi fiolerna och den aukustiska gitarren som ljuder till Justins stämma i en annan låt. En vet inte var en ska ta vägen, vad jag gillade mest och vad jag ville hålla kvar i för evigt. Jag kunde inte värja mig. För mig var det också en enorm injektion av inspiration till hur jag vill spela min musik och vad jag vill spela.

/inkzor