Inkzor

Robinson, nu på bussen 446 mitt i på motorvägen söder om Stockholm

Kom hem nyss. Bussresan jag normalt åker varje dag, med buss 446 från Slussen, brukar ta max tjugo minuter. Nu tog den en timme och en kvart. Varför? Bussjäveln fick motorstopp. Jag satt helt hjälplöst fast i den bussen i nästan femtio minuter med en massa andra sura svennar. Jag tyckte det var lite som ett äventyr, på något sätt. Vi stod mitt i motorvägen, strandade. Som Robinson. Ibland åkte vissa ut ur tävlingen för de blev hämtade av nära och kära, men jag var minsann kvar ända tills en annan buss kom och hämtade oss. Efter det hade klockan blivit så mycket att det var rusningstid, vilket betyder kööö. Då fick man sitta i en ködjävel i typ en halvtimme.
Konstigt nog så störde det mig inte så mycket. Jag fick ont i ryggen av att sitta i en konstig ställning på bussen, men annars tyckte jag bara att det var kul att se hur djävla sura alla tråkiga vuxna blev. De lekte säkert inte Robinson i huvudet, som jag. Jag vet inte vem som vann, jag gick av några stationer innan sista hållplatsen.

Vi skulle ha picknick med klassen i en park idag, men det regnade så vi gick in till en klassrum istället. Jag hade med mig "pannggkakor" (man säger ju aldrig pann-kakor ändå). Det blev mysigt i alla fall, var bara där i en timme för sen kom min mentor Johan och hämtade mig och sina andra mentorselever. Vi skulle haft picknick vi med, men vi åkte istället hem till hans lägenhet i Akalla. Det var kul. Vi åt kex, drack saft, pratade strunt och snackade skit om hans nittiotalsfrisyrer. Vi fick nämligen se gamla klassfoton på honom, haha. Han är flintskallig nu så det var kul att se honom med hår.. med pottfrilla. Haha.

Jag har tappat mitt busskort. Upptäckte att jag fått ett meddelande på min mobil, och det var en "busschaufför" som hade hittat mitt terminsbusskort. Jag skrev mitt namn och mobilnummer på kortet, därför kunde han ringa. Han sa att jag skulle gå till den blåa gången i slussen tills den, och jag repeterar, mörka gången tar slut och sedan knacka på en plåtdörr till vänster. Då skulle någon tydligen vara där med mitt busskort.
Haha. Är verkligen osäker på om det verkligen är en busschaufför som ringt mig. Säkert någon Göran som är olyckligt gift med sin torra kärring som funnit lyckan genom ett skoltermins-busskort. Grattis. Kanske går dit, om min starka pappa följer med. Den går ju ändå ut om typ en vecka.

Jag har mobil igen. Livet leker. Min bror spelar trummor så det dånar i hela huset. Ibland önskar mna att han hade en tyst hobby, som att samla frimärken. Men jaja. Man kan inte få allt. Fan vad jag skriver. Hejdå.

/inkzor