Inkzor

Stoppa Landet Lagom

Idag är det Sveriges Nationaldag! HURRAA!
Vad finns det att hylla?
Hög jämställdhet, bra sjukvård, välstånd, fin natur, ABBA, Astrid Lindgren och köttbullar med lingonsylt. Såklart.
Om man ser det på ett annat sätt finns det ju också ett mörker som begraver landet i depression under 70 % av året, Karl-Jan och Jan Björklund, ocharmiga människor, fjortisar, ingen kultur och själlöshet.

Är Sverige verkligen så bra?

Tänk USA. Där är de patrioter så det väller över, vilket vi anser vara rätt fult. Men ger inte det en känsla av samhörighet? De har visserligen krigat så länge landet funnits. Vi har suttit på avbytarbänken i 200 år, vinkat glatt åt nazisterna när de åkte genom vårt långa land. Krig är ju inte bra någonstans, men det för landet samman på något sätt.
Vi har inte rest. Vi stannade inom Östersjön, och det var här vi härjade under Sveriges bästa tid, kring 1600-talet. Då var vi som störst. Sen har det bara gått utför. Eftersom vi stannade inom östersjön blev de kulturella influenserna minimala. Vi har inte utvecklat något eget, allt finns ju att hitta någon annanstans.
Handlar det om att ingen orkat? Vårt land är ju kolsvart under en större del av året, kan det påverkat det hela? Borde man inte kunna skapa något ur mörkret?
Jo, Ingmar Bergman! Han fixade ju biffen, nu behöver någon inte göra något på hundra år för man kan ju alltid skylla på honom och ABBA om någon frågar vad Sverige är känt för.
Annars finns det inget att påverka. Sverige är så lagom, det finns inget som gör en förbannad, något att göra revolution över, så vi svenskar har blivit bekväma i våra soffor med På Spåret på TVn i högsta hugg.

Så vi blir deprimerade istället. Vi mår dåligt. Vi vet att vi kan ha det så jävla bra så vi blir deprimerade över hur tråkigt våra liv är i förorten. Det är här man slänger in det där med att barnen i Afrika är så lyckliga ändå trots att de behöver traska 6 kilometer om dagen för att hämta lite smutsigt vatten. Bara de får en fotboll så börjar de leka och skratta. De är lyckliga för de har samhörighet, de vet inte att de kan ha det bättre. Men det vet vi.

Vi har förutsättningar men eftersom vi är så jävla lagom så vågar ingen köra på kapitalist-stilen och skapa ett större företag och Lyckas. Det är ju fult. Ingvar Kamprad skäms ju nästan, verkar det som. Tyst som en mus. Inte ett pip hör man från honom om hur bra han har det, nej han vill köra omkring i en skruttig volvo och inte synas helst.

Ska du göra någonting eller? Kan vi inte försöka göra något bra av det här landet som har så bra förutsättningar? Försöka skapa förändring, engagera oss i världen, komma in i matchen igen. Vi är generationen som KAN göra något så varför i helvete inte ta chansen?

/inkzor