Day 21 – Another moment

Just nu är bara alla stunder och gånger på en gång. Jag är så sjukt frustrerad.

Min sånglektion idag sög. Min sånglärare har spenderat det senaste halvåret med att lära mig saker jag redan vet. Hon säger "Sjung den här låten" så sjunger jag den, utan att anstränga mig, bara för att få känna på den. Så säger hon att jag måste andas mer, att jag måste sjunga med hela kroppen och lägga själen i det. MEN JA. Det är ju självklart. Men man värmer ju upp första gången. Så gör hon värsta grejen av att jag måste blir bättre på att sjunga fullt ut varje gång och skriver ner det på sin lilla lapp om mig och får för sig fel saker om mig. Jag får utbrott inom mig och blir spänd för att jag inte kan släppa ut all min ilska i form av kräk vid hennes fötter och sjunger ännu sämre.

Och när hon då ser att jag blir frustrerad på våra lektioner tolkar hon det som att jag är ledsen för att jag inte kan. Jag kan. Jag blir spänd för att inte göra fel. Jag avskyr bara att bli missförstådd. Och så säger hon åt mig att slappna av, och inte tänka på vad jag sjunger. Alltså, jag vet inte om ni fattar men det är nog den största paradoxen jag varit med om och fortsätter vara med om på varenda sånglektion. Inte.. tänka? "Lägg på mer stöd, fast sjung inte starkare, andas där och där så du kan hålla ut tonerna, var mjuk på den tonen, men för guds skull gumman spänn dig inte så! Tänk inte!"

...... ?

Vi förstår inte varandra och jag vill skrika att hon fattar otroligt trögt likt en mygga och inte har en aning om vad jag har varit med om och vad jag vill och att hon borde fråga det, men det är dumt och egentligen ligger det på mitt ansvar att berätta vem jag är.

Så är hon inte ens på våra lektioner heller. Det här är det jag har hunnit förbättra den här terminen. Inte lära mig, för jag visste redan, bara förbättra. Alltså; Att andas mer, att lägga tonerna längre fram i munnen och att lägga ner själen i det jag sjunger, varje gång. Bra att veta att hon vill ha det så (för sen är det ju såklart så att alla sångpedagoger tycker olika).

Och eftersom hon inte var här idag har jag haft en vikarie. Från början blev jag förbannad och sjukt otaggad eftersom min sånglärare inte meddelat på något vis att jag skulle ha vikarie. Vi brukar messa. Känns bara respektlöst. Sång är personligt och det är svårt att bara öppna sig så för en vikarie, sådär oförberett. Hon ska tydligen vara borta nästa gång också. Kul.

Vikarien gjorde en övning med mig om och om igen som jag inte kunde sätta och hon var otroligt dålig på att förklara, eller så fattade jag bara inte, hur jag skulle göra och försökte dölja det med att bara sjunga övningen gång på gång. Jag lyssnade och härmade. Jag blev bara mer spänd som vanligt och tänkte mer och mer på hur jag gjorde och det lät bara sämre och sämre. Den där tonen bara gick runt i huvudet på mig. Hon antog väl att hon var fett unik med sina övningar, hon började prat-sjunga och skrika "nej! oj! hej! jaaa--aaaaa" som jag har haft minst fyra sångpedagoger innan som gjort, och hon ba "jag försöker få dig att överföra stödet du har i pratet till sången" och jag ba "jag vet. jag har gjort det här jättemånga gånger förut." Och så blev det tyst och hon tror säkert att jag ljög, eller bara är dålig som inte fattar.

Och det här suger för det ska handla om MIN SÅNG och inte vad HON TROR och vad HON TYCKER UTAN DET SKA HANDLA OM HUR JAG SKA UTVECKLAS MEN ALLMÄNT SÅ HANDLAR JU ALLA LEKTIONER NUMERA OM LÄRARNA OCH DERAS ÄMNEN OCH INTE ELEVERNA OCH DERAS STUDIER.

Sen så ba gav hon upp och sa "nejmen vi sjunger en julsång istället! välj nån, nej vi tar juljul förresten!". Den har jag sjungit på kören tusen gånger. Så är det samma grej igen. Jag sjunger låten och vet om att det kommer att komma en drös med saker jag ska förbättra sen så jag tar inte ut svängarna direkt och så blir det såklart massa grejer jag måste bättra. Kan hon inte bara säga från början hur hon vill ha låten så kan jag slippa få ta den kritiken? Säga att hon faktiskt vill att jag binder ihop fraserna och sjunger mjukt? Visst, att jag ska vara mjukare på en viss ton kan hon ju inte veta i förväg men som sagt så vill sångpedagoger ha saker olika. Jag bleknar bort till en generell och allmän röst som bara sjunger opersonligt för att inte få skäll.

Jag blev så sjukligt förbannad på att jag inte tagit tag i den skiten tidigare och all frustration som byggts upp under hela det här halvåret bara toppade totalt. Vikarien hittade det jag behöver jobba mest på i teknikväg på 10 minuter genom den där övningen, som för övrigt är en övning jag sjungit förut men som de andra sångpedagogerna varit nöjda med. Det jag behöver jobba på är att få kontakt med det (o mystiska, o heliga) stödet vid högre toner för att inte behöva pressa med halsen, så det låter mjukare, och att öva på min huvudklang så den blir köttigare. Eller om det är mixklangen. Vet inte.

FATTAR NI HUR FÖRBANNAT SURT DET KÄNNS?
10_MINUTER
ETT HELT HALVÅR HAR GÅTT UTAN ATT MIN LÄRARE TÄNKT PÅ DET. Hon har inte frågat mig en enda gång vad jag vill jobba på i sångväg! Hon kanske till och med gjorde det, men det jag sa då har hon i alla fall struntat i. Och nu är jag förbannad på mig själv för att jag inte sagt något tidigare! Och det är bara ännu mer frustrerande! Jag har ett och halvt år kvar av min tid på Rytmus! Jag går där för att lära mig! OCH SÅ SLÖSAS ETT HALVÅR BORTTT. Det jag tycker är roligast i världen och brinner för är inte roligt längre. Det är förvirrande.

/inkzor