2010-09-15

Ty ibland är ens sorgers avsked blott ett skratt bort

Maja och jag har börjat brevväxla igen! Sitter och fnurlar på ett brev till henne nu. Nu bor hon i Bosnien & Hercegovina, i Mostar.. Hon är coolast av alla. Har gjort ensembleläxan, lite scemu och även matten är klar förrutom två svåra tal på slutet.

Idag såg tittade jag upp under mitt paraply när jag gick genom ösregnet på väg till skolan på morgonen, och min blick möttes av en reklamskylt som var precis framför mig. På bilden stod det "Härliga Höst!" och kvinnan på bilden log jättestort där hon satt på en bänk i ett nybyggt kök som tydligen var på extrapris. Det fick mig att skratta. Deppmode activated är inte okej längre. Is the universe indifferent? Varför söker man efter bekräftelse och igenkänning i något som tydligen är viktigt och betydelsefullt, som i musik eller i vetenskap. För vem är det viktigt? Om jag säger att det inte är viktigt, vad säger du då?

/inkzor

3 kommentarer:

  1. "Fnular på ett brev"? Ska det vara så komplicerat? Vad hände med "Hur mår du? Jag mår bra. Nu vet jag inget mer att skriva om. Hej då!"? Dagens ungdom...

    SvaraRadera
  2. Fnurlar*, det är mer finurligt.

    Jadu det tog sin lilla tid ska du veta. Man går ju inte i mellanstadiet längre.

    SvaraRadera