Fly away

NU är jag alltså KLAR med historialäxan (skriv en beskrivning som beskriver vår tid på 1-3 sidor, skrev om globalisering och kommunikation) . Jag har även läst sidorna i naturkunskapsboken som vi skulle läsa som handlade om RYMDEN så det var kul att läsa. Känns skönt att bara kunna andas igen. Gillar läxor som man bara kan göra utan större omständigheter, men vem gör inte det?

För mig är det så att jag har en lucka i min OFANTLIGT EXEPTIONELLT FÖRPIFFLADE hjärna som fungerar som så att om jag öppnar den så strömmar det in en massa tankar som "jorden är en del av ett solsystem som är en del av vintergatan som är en del av en galax som är en del av universum och vad betyder jag i det". Eller "om 60 år är jag säkert död och vad spelar det för roll vad jag gjort innan dess" Om man bara tänkte så hela tiden skulle det lätt kännas kruxigt att klara av vardagen. Meningslöst. Varför är det så att man bara kan skjuta undan och stänga den där luckan? Eller varför finns luckan? Hönan och ägget-drama? Paris Hilton och Britney Spears? Att skriva om det är liksom påfrestande, man kan säga så mycket mer men det känns rätt värdelöst.

Imorgon fyller min pappa 54. Lilla pappan, naw.

/inkzor