1: Jag kan inte prata över huvud taget när jag sitter på toaletten, om det inte är ett av de få tillfällena då jag går in på toaletten tillsammans med någon väldigt nära tjejkompis. Det är inte det att jag koncentrerar mig så hårt på det jag gör att jag inte kan prata, utan det är så att jag tycker att när man är på toa ska man inte behöva prata med någon. Man sköter sin grej och sen kan man gå ut och prata, men att prata med någon genom dörren känns så uuuäääh. Man blir kränkt. Tror det beror på att vi verkligen har den policy:n i min familj. Om man ska öppna dörren till toan och den visar sig vara låst så går man därifrån och kommer tillbaka sedan, man frågar inte "Vem är det där inne?" eller "Är du klar snart?". Om man vill någon något och ropar på personen så kommer den inte svara om den är på toa, och då väntar man. Ska införa detta när jag blir mamma, inget konverserande under toabesök.
Om jag inte är ett undantag så YAY, men ni som försöker få kontakt med mig när jag sitter på toa alltså.. som igår på Valborg. Bara sluta med det.
2: Jag har svårt att hålla kvar ögonkontakt när jag pratar med folk. Jag får ofta tänka "kolla i ögonen nu så personen fattar att du lyssnar på/är intresserad av det den pratar om. Jag kan göra flera saker samtidigt, och kan alltså medan jag lyssnar på vad personen har att säga låta mina ögon glida iväg över rummet och titta på andra spännande saker även om jag är jätteintresserad av vad personen säger mig. Jag måste alltså påminna mig själv om ögonkontakt för att jag inte vill att den andre ska tolka det som att jag inte bryr mig. Om ni alltså märker någon gång att jag glider iväg så ta inte illa upp.
Gammal bild som Josefina tagit.
Dagens nostalgi: Barnprogrammet
Wacky BabiesDagens ord: Gurgla. Hahahaha!
/inkzor
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar